Hälsa kan öka stödet för vegopolitik
För att få fler att äta mer växtbaserat räcker det inte med bra förslag – de måste också få stöd. Ny forskning visar att hur politiken motiveras kan vara avgörande, och att hälsoargument ofta fungerar bättre än klimatargument.
Att maten vi äter påverkar klimatet är välkänt. Animalieproduktionen står för en betydande del av världens växthusgasutsläpp, samtidigt som ohälsosamma kostvanor bidrar till en stor andel av de förtida dödsfallen globalt. Trots det är det långt ifrån självklart vilka politiska åtgärder som människor faktiskt är beredda att ställa sig bakom.
En studie från Göteborgs universitet har undersökt just detta: hur stort stödet är för olika politiska styrmedel – och om det spelar någon roll hur de motiveras.
10 000 deltagare från sex länder testades stödet för olika typer av styrmedel. Resultatet:
- Subventioner på frukt och grönsaker får brett stöd
- Skatter på exempelvis rött kött möter betydligt större motstånd
- Hälsoargument ökar stödet mer än klimatargument
Det handlar alltså inte i första hand om vad människor själva väljer att lägga på tallriken – utan om vilka politiska förslag de är villiga att acceptera. Och där spelar utformningen stor roll.
Åtgärder som upplevs göra det enklare och billigare att välja hållbart, som subventioner på frukt och grönt, får betydligt större stöd än sådant som upplevs begränsa valfriheten, som skatter på kött. Samma mönster syns i flera länder, inklusive Sverige.
Samtidigt visar studien att motiveringen gör skillnad. När politiska förslag kopplas till hälsa ökar stödet mer än när de kopplas till klimat. Det tyder på att människor i högre grad accepterar förändringar när de upplevs ha direkta fördelar för det egna välmåendet.
I Sverige ligger opinionen någonstans i mitten jämfört med de andra länderna. Det finns ett visst stöd för att styra mot mer hållbar matkonsumtion, men skatter på mat är fortsatt kontroversiella. Däremot får åtgärder som gör det lättare att välja växtbaserat betydligt större gehör.
För den som vill se en snabbare omställning mot mer växtbaserad mat finns här en viktig insikt. Det handlar inte bara om vilka åtgärder som föreslås, utan om hur de presenteras för allmänheten. Att lyfta folkhälsa kan vara ett mer effektivt sätt att bygga stöd för politik som i praktiken också minskar klimatpåverkan.
I förlängningen kan just det vara avgörande. För utan brett stöd blir det svårt att genomföra de förändringar som krävs, oavsett hur starka argumenten är.
