Kostråd i praktiken – så skapar vi matvanor som håller

Våra matvanor påverkar inte bara vår egen hälsa – utan också miljön, djurvälfärden, klimatet och hur väl Sverige står rustat vid kriser. Därför är kostråden viktiga. De visar vägen mot en kost som både är bra för oss och för planeten. Men för att de ska fungera i verkligheten måste de förankras i människors vardag, kultur och sammanhang.

Mat är nämligen mer än bara näring. Det är kultur, gemenskap och känslor. Våra val styrs av traditioner, värderingar, ekonomi, marknadsföring och vilka livsmedel som finns tillgängliga. Ofta är det enklare och billigare att välja ohälsosam mat än det som är bra för både kropp och klimat. För att ändra det behövs ett gemensamt ansvar – från producenter, butiker och restauranger till offentlig sektor.

Här är sju viktiga vägar mot hållbara matvanor som håller över tid

1️⃣ Förankra kostråden i matkulturen

Människor tar till sig kostråd först när de känns relevanta i den egna gemenskapen. Vi äter det som känns ”rätt” i vår kultur och sociala grupp – inte nödvändigtvis det som är mest vetenskapligt rationellt. Därför måste hälsosam och hållbar mat bli en naturlig del av vår kultur och identitet, inte ett avsteg från den.

2️⃣ Gör det lätt att välja rätt

Hälsosam och hållbar mat behöver vara synlig, tillgänglig och enkel att välja. Idag exponeras ohållbara produkter ofta mer – med lockpriser och marknadsföring. Förändring kräver också att alla, oavsett inkomst eller bostadsområde, har tillgång till bra mat.

3️⃣ Man måste veta för att kunna välja

Kunskap är en nyckel. Den som vet hur maten påverkar hälsan, klimatet och beredskapen har större chans att göra hållbara val. Därför behövs mer undervisning om mat och matlagning i skolan – och lättillgänglig information för vuxna.

4️⃣ Berätta så att alla förstår

Informationen om hållbar mat är ofta svår att ta till sig. För många märkningar och krångliga ord skapar förvirring. Få, tydliga och begripliga symboler och budskap gör det lättare att välja rätt.

5️⃣ Det måste vara värt priset

Människor väljer mat som känns prisvärd. Hållbar och hälsosam mat uppfattas ofta som dyr, vilket gör den mindre tillgänglig. Men priset handlar inte bara om pengar – utan också om värderingar och vad vi anser vara ”värt det”. På sikt måste hållbar mat upplevas som både prisvärd och attraktiv.

6️⃣ Mat måste smaka gott

Ingen äter något bara för att det är nyttigt eller hållbart – det måste också smaka gott och kännas rätt. ”Gott” handlar inte bara om smak, utan också om att maten känns kulturellt accepterad. För att hållbar mat ska slå igenom måste den bli något som människor faktiskt längtar efter.

7️⃣ Hantera flera omställningar samtidigt

För att nå både hälso-, miljö- och beredskapsmålen krävs samarbete mellan myndigheter, företag och civilsamhälle. Det räcker inte med att lägga allt ansvar på individen – vi behöver styrmedel, samverkan och gemensamma mål som gör det lätt att leva hållbart.

Vad styr våra matval?

Matvanor formas av kultur, kön, ålder, utbildning, ekonomi och tillgång.

• Kvinnor väljer oftare hållbara och etiska produkter, äter mindre kött och tar ansvar för familjens hälsosamma kost.
• Män äter mer kött och är mer intresserade av specialprodukter och ny teknik som labbodlat kött.
• Yngre konsumenter, särskilt kvinnor i städer, är mer positiva till växtbaserad mat.
• Äldre prioriterar tradition och näringsvärde.
• Utbildning och ekonomi påverkar både kunskap, tillgång och betalningsvilja.

Matvalens konsekvenser i Sverige: En fjärdedel av Sveriges befolkningen riskerar att bli sjuka eller dö i förtid på grund av sina matvanor , och samhällskostnaden för övervikt och fetma uppgår till omkring 70 miljarder kronor per år.

Sammantaget visar forskningen att vi inte kan förändra matvanor enbart med fakta. För att kostråden ska fungera måste de kännas meningsfulla, möjliga och lockande – i den verklighet människor lever i.

Kostråd i praktiken – så skapar vi matvanor som håller