Kött får 580 gånger mer i stöd än baljväxter
EU:s jordbruksstöd ska bidra till ett hållbart matsystem, men i praktiken går merparten av pengarna fortfarande till animalieproduktion. En ny studie visar att animalier får hundratals gånger mer i stöd än växtbaserade motsvarigheter, trots att forskningen länge pekat på behovet av mer växtbaserad mat för klimatet, hälsan och djuren.
Trots att forskare och läkare uppmanar oss att äta mer växtbaserat fortsätter EU:s jordbrukspolitik att kraftigt gynna animaliska livsmedel. En ny studie visar att nötkött och lamm får 580 gånger mer i EU-subventioner än baljväxter.
Resultatet väcker frågor om hur våra skattepengar egentligen används, och om politiken hänger med i den omställning som både klimatet och folkhälsan kräver.
Skillnader i stöd
Studien har granskat hur pengar från EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP) fördelades år 2020. Den visar bland annat att:
- nötkött och lamm fick 580 gånger mer stöd än baljväxter
- fläskkött fick nästan 240 gånger mer stöd
- mejeriprodukter fick 554 gånger mer stöd än nötter och frön
Totalt gick omkring 39 miljarder euro i stöd till kött och mejeriprodukter, medan frukt och grönt fick cirka 3,6 miljarder euro och spannmål 2,4 miljarder euro.
EU lägger ungefär en tredjedel av sin budget på jordbruksstöd. En stor del av pengarna fördelas utifrån hur mycket mark en gård har, inte vilka livsmedel som produceras eller deras klimatpåverkan. Eftersom djuruppfödning kräver stora arealer, både för bete och för odling av djurfoder, får animalieproduktionen en större del av stödet än växtbaserade livsmedel. Forskarna bakom analysen menar att stöden därför indirekt uppmuntrar en köttintensiv livsmedelsproduktion, trots att EU:s egna strategier samtidigt lyfter behovet av mer växtbaserad mat.
Både klimatforskare och medicinska experter rekommenderar att konsumtionen av rött kött minskar, av hänsyn till både hälsa och miljö. Ändå fortsätter stora offentliga resurser att gå till just dessa produkter. Enligt rapportförfattarna är det problematiskt att skattepengar används för att stödja en sektor med höga utsläpp, samtidigt som politiken säger sig vilja främja hållbara och hälsosamma matvanor.
Sedan 2023 har vissa miljökrav kopplats till jordbruksstöden, men experter bedömer att förändringarna hittills inte har påverkat jordbrukets inriktning särskilt mycket. Efter omfattande bondeprotester startade EU-kommissionen 2024 en dialog mellan forskare, lantbrukare och livsmedelsaktörer. Där konstaterades bland annat att européer i dag äter mer animaliskt protein än vad forskningen rekommenderar, och att växtbaserade proteinkällor behöver få större utrymme.
Subventioner påverkar vilka livsmedel som produceras mest, och ofta också vad som blir billigast i butik. När animaliska produkter får betydligt mer stöd än baljväxter blir det svårare för hållbara alternativ att konkurrera på lika villkor.
Att välja mer växtbaserat är alltså inte bara ett personligt val, det är också en del av en större omställning som forskare menar behövs för klimatet, djuren och folkhälsan.
