Kyckling vs vego
Är kyckling hållbart och hälsosamt? Det korta svaret på frågan är: Nej, kyckling är inte ett hållbart alternativ, och det är inte heller något livsmedel du måste få i dig. Men givetvis nöjer vi oss inte med det korta svaret utan nedan bryter vi även ned ett längre svar.
Biologisk mångfald & klimat
Till skillnad från t.ex. mjölkkor går kycklingar aldrig på grönbete, utan utfodras året runt med foder bestående av bl.a. spannmål och soja. Kycklingar bidrar därför på inget sätt till öppna landskap och biologisk mångfald, utan fungerar enbart som en omväg för livsmedel som människor hade kunnat äta direkt. Jämfört med bönor ger kycklingkött dessutom upp till 5 gånger större utsläpp av koldioxidekvivalenter (källa: Öppna listan).
Konsumtion & sojaodlingar
Har du fått höra att en vegansk kost inte skulle vara bra på grund av att soja bidrar till regnskogsavverkning?
Den många gånger extremt storskaliga odlingen av soja förstör unika naturområden när miljoner hektar skog, gräsmarker och savanner omvandlas till jordbruksmark. När den värdefulla biologiska mångfalden försvinner, påverkas viktiga ekosystemtjänster, som till exempel vattenförsörjning. Samtidigt ökar också utsläppen av växthusgaser. Vid sojaodling används dessutom stora mängder jordbrukskemikalier med negativa effekter på både miljön och människors hälsa.
Men det är inte direktkonsumtion av sojan som är boven. Den svenska konsumtionen av animaliska livsmedel har direkt koppling till sojaodling framför allt i Sydamerika. Till exempel blir Brasiliens soja mat till framför allt kyckling som produceras i Sverige.
Faktiskt så går hela 37% av all världens soja till kycklingar. Den lilla andel soja som används för humankonsumtion är oftast odlad på gammal jordbruksmark i Europa, Asien och Nordamerika.
Kycklingar i djurfabrikerna
Kan verkligen en industri som bidrar till dagligt lidande för miljontals djur kallas hållbar? Fler kycklingar än något annat landlevande djurslag föds upp och dödas för kött. Ungefär 98 % av alla kycklingar i Sverige är turbokycklingar. De är avlade för att växa snabbt och få stora bröstmuskler för köttproduktion. De växer så snabbt att många får ont, blir sjuka och dör i förtid, redan innan slaktåldern som normalt är 35 dagar. Över 100 miljoner kycklingar dödas i Sverige varje år men hur ofta ser du en kyckling? Kycklingarna i Sverige hålls inomhus i grupper på tiotusentals individer. Se här vad du kan göra för kycklingarna.
Kycklingindustrin & antibiotika
I Sverige används fortfarande en typ av antibiotika rutinmässigt inom kycklinguppfödning, för att förebygga en tarmsjukdom. Trots att antibiotikan inte används inom humanvård, finns det rapporter om att hög användning kan leda till påverkan på människor som äter kycklingkött eller som arbetar i kycklingindustrin. Enligt en rapport från Arbetsmiljöverket är kycklingbönder och -slaktare, två av de yrkesgrupper som riskerar att drabbas av resistenta bakterier i Sverige. Trots att ingen annan antibiotika använts än koccidiostatika.
Förutom att dålig djurhållning påverkar kycklingarna negativt och leder till antibiotikaanvändning, så gör även den rutinmässiga antibiotikautfodringen att kycklingarna får problem med resistenta parasiter och bakterier. Kycklingar som börjar få resistenta parasiter har sämre tarmhälsa trots antibiotika i fodret, än de kycklingar som blivit vaccinerade. De få gårdar som har mer utrymme för sina kycklingar och/eller vaccinerar dem har generellt också kycklingar som mår bättre.
Näring och hälsa
Har du också fått höra att kyckling är det mest hälsosamma alternativet? Det beror ju så klart vad man jämför det med. Jämför man kyckling med rött kött och chark är det så klart bättre för folkhälsan, men annars har Livsmedelsverket inga särskilda råd om fågel, utan kategorin beskrivs mest som "rik på protein". Många har en bild av kyckling som ett hälsolivsmedel med en fördelaktig näringsprofil, men då har man ju valt att ignorera djurvälfärden, resursineffektiviteten och den biologiska mångfalden. Här jämför vi kycklingfilé med sojabitar för att se om man går om miste om något specifikt näringsämne om kyckling exkluderas från kosthållningen (spoiler, det gör man inte).
PROTEIN
- Kycklingfilé innehåller 23 gram protein / 100 gram (22 gram protein per 100 kcal).
- Sojabitarna innehåller 18 gram protein / 100 gram (20 gram protein per 100 kcal).
VITAMINER & MINERALER
I överlag innehåller sojabitar större mängder av viktiga mineraler än kycklingfilé som järn, kalcuim och magnesium. Zink är likvärdigt, men något högre i sojabitarna än kycklingfilé. Kycklingfilé innehåller dock större mängder av mineralet selen än sojabitar. Vitaminet folat har sojabitarna överlägset mest av.
SOJABITAR (per 100 g)
Järn: 4,2 mg
Kalcium: 130 mg
Magnesium: 87 mg
Zink: 1 mg
Selen: 8 ug
Folat: 65,8 ug
KYCKLINGFILÉ (per 100 g)
Järn: 0,7 mg
Kalcium: 11 mg
Magnesium: 28 mg
Zink: 0,8 mg
Selen: 11,2 ug
Folat: 23 ug
Läs mer här: Hitta näringen
