Ny studie visar svagheter i klassificeringen om ultraprocessat

Begreppet ultraprocessad mat har fått allt större uppmärksamhet de senaste åren. Ofta förknippas det med livsmedel som läsk, godis, snacks och färdigrätter. Men enligt det internationellt använda klassificeringssystemet NOVA kan även exempelvis industriellt tillverkat fullkornsbröd och vissa frukostflingor räknas som ultraprocessade.

Det beror på att NOVA utgår från hur livsmedel har bearbetats och vilka ingredienser och tillsatser som använts, snarare än från näringsinnehållet. Därmed kan produkter med mycket olika näringsmässiga egenskaper hamna i samma kategori.

Andelen ultraprocessat varierar kraftigt

I en ny studie från Göteborgs universitet, genomförd i samarbete med Livsmedelsverket, har forskare undersökt hur stor del av svenskarnas energiintag som kommer från ultraprocessade livsmedel. Analysen bygger på data från de nationella matvaneundersökningarna Riksmaten för vuxna, ungdomar och småbarn.

Resultaten visar att klassificeringen har stor betydelse för utfallet. Bland vuxna uppskattades andelen ultraprocessad mat till 23 procent av energiintaget med en snäv definition, jämfört med 52 procent med en bredare definition.

Skillnaden beror bland annat på att forskarna behövde göra olika antaganden om livsmedel där det saknades tillräcklig information för att avgöra hur de hade tillverkats. Det illustrerar svårigheterna med att använda NOVA-systemet i kostundersökningar och gör det också svårt att jämföra resultat mellan olika studier.

Högre intag kopplat till mindre näringsrik kost

Studien visade samtidigt att vuxna som fick en större andel av sin energi från ultraprocessade livsmedel generellt hade en mindre näringsrik kost. Den innehöll mer tillsatt socker och mindre fibrer och fullkorn. Även energitätheten var högre, och gruppen hade ett marginellt högre BMI.

Liknande samband mellan högre intag av ultraprocessad mat och sämre kostkvalitet sågs hos ungdomar. Däremot kunde forskarna inte se något samband med BMI i ungdomsgruppen eller bland småbarn.

Det är dock viktigt att skilja mellan samband och orsak. Studien kan inte visa om det är själva bearbetningen av maten som ligger bakom skillnaderna, eller om resultaten framför allt förklaras av livsmedlens näringsinnehåll och andra egenskaper.

Näringsrik mat kan också klassas som ultraprocessad

Ett intressant exempel i studien är småbarnens kost. Bland barn som fick en större andel av sin energi från ultraprocessade livsmedel var intaget av järn och E-vitamin högre. En möjlig förklaring är att berikade produkter som välling och barngröt också räknas som ultraprocessade enligt NOVA.

Livsmedelsverket lyfter att det vore olyckligt om föräldrar väljer bort näringsberikade produkter enbart på grund av deras klassificering.

Även inom det växtbaserade utbudet finns produkter som kan klassas som ultraprocessade, exempelvis vissa köttalternativ och industriellt tillverkade bröd. Men bearbetningsgraden säger inte automatiskt något om hur näringsrik en produkt är. Innehållet behöver också vägas in.

Livsmedelsverket fokuserar på kostens innehåll

Livsmedelsverket har i dagsläget inga specifika kostråd om att undvika ultraprocessad mat. Myndighetens rekommendationer handlar i stället om att begränsa mängden näringsfattiga och energirika livsmedel som läsk, godis, bakverk och chips samt charkprodukter.

Det innebär inte att alla ultraprocessade produkter är likvärdiga eller att processning saknar betydelse för hälsan. Men den aktuella studien visar att en indelning utifrån bearbetningsgrad inte räcker för att bedöma kostens kvalitet.

För den som vill äta mer hälsosamt är det därför mer relevant att se till helheten: att få i sig tillräckligt med fibrer, fullkorn, baljväxter, frukt och grönsaker och att begränsa mängden livsmedel med mycket salt, socker och mättat fett. Det gäller oavsett om maten är hemlagad eller industriellt tillverkad.