Nu har Livsmedelsverkets matcirkel blivit grönare
För att uppmuntra till mer hållbara matvanor har Livsmedelsverket tagit fram en grönare version av Matcirkeln, Livsmedelsverkets pedagogiska verktyg, där de växtbaserade alternativen tar betydligt större plats än tidigare. Detta på grund av att vi ska kunna ställa om till ett hållbart sätt att leva och för att det finns fler växtbaserade alternativ på marknaden.
Matcirkeln är uppdelad i sju delar där varje del innehåller olika typer av livsmedel med liknande näringsinnehåll. Genom att äta något från Matcirkelns alla delar varje dag är det lättare att få i sig alla näringsämnen.
En del livsmedel påverkar miljön mer än andra, därför har det stor betydelse vilka livsmedel du väljer inom respektive grupp. Numera finns det växtbaserade alternativ i alla delar av Matcirkeln. De växtbaserade alternativen är markerade med en liten grön symbol. Detta är för att vi ska kunna ställa om till ett mer hållbart sätt att leva.
För att värna både hälsan och klimatet behöver vi äta på ett annorlunda sätt än i dag, säger Åsa Brugård Konde, nutritionist på myndigheten.
Den första modellen av det som tidigare kallades Kostcirkeln togs fram av Statens institut för folkhälsa på 60-talet. Den består av sju grupper med livsmedel, där varje grupp innehåller liknande näringsämnen. I den tidigare versionen saknades dock många av de växtbaserade livsmedel som i dag är en självklarhet i matbutikerna.
Det signalerade att man ”måste” äta kött, fisk eller ägg varje dag för att få en hälsosam variation i sina matvanor, säger Åsa Brugård Konde.
Den nya Matcirkeln har därför kompletterats med bland annat växtbaserade gurtar och vego-drycker, nötter och fröer samtidigt som baljväxterna får en mer framträdande roll. De växtbaserade alternativen är markerade med en liten grön symbol.
För att värna både hälsan och klimatet behöver vi äta på ett annorlunda sätt än i dag, det är en av de stora framtidsutmaningarna, säger Åsa Brugård Konde.
De olika grupperna i Matcirkeln:
-
Frukt och bär
-
Grönsaker
-
Potatis och rotfrukter
-
Bröd, flingor, gryn, pasta och ris
-
Matfett
I bland annat rapsolja finns nyttigt omega-3-fett som kroppen inte kan bilda själv.
-
Mejeri- och vegoprodukter
I den här gruppen finns mejeriprodukter som mjölk, fil och yoghurt, men även växtbaserade vegodrycker och gurtar. Väljer man växtbaserade alternativ behöver man välja sådana som är berikade med bland annat kalcium, B-vitamin och D-vitamin för att få i sig liknande näringsämnen som från mjölkprodukter.
-
Kött, fisk, ägg, baljväxter, nötter och frön
I den här gruppen ingår förutom kött, fisk, fågel och ägg även växtbaserade alternativ som bönor, linser, ärtor, nötter, frön, tofu och tempeh. Nötter och frön innehåller fleromättade fetter och är även rika på bland annat zink och magnesium. Bönor, ärter och linser, så kallade baljväxter, innehåller protein och liknande mineraler och vitaminer som kött. Därför finns de med både i denna grupp och i grönsaksgruppen.
Läs mer på Livsmedelsverket.
