Växtbaserat växer i Finland – men på ett nytt sätt

Den växtbaserade livsmedelsmarknaden i Finland omsatte omkring 240 miljoner euro under 2025, ungefär samma som året innan. Men bakom den till synes stillastående utvecklingen finns en tydlig rörelse. Försäljningen i kilo ökade, vilket tyder på att fler produkter faktiskt hamnar i kundernas korgar – bara till lägre priser än tidigare.

Det handlar bland annat om kampanjer, hårdare konkurrens och ett större utbud av billigare alternativ. Resultatet blir en marknad som växer i praktiken, även om siffrorna inte rusar.

Särskilt tydlig är utvecklingen inom växtbaserade mejerialternativ. Drycker, inte minst de som används i kaffe, fortsätter att dominera och har nått långt utanför den traditionella målgruppen. Många finländare som i övrigt äter kött använder idag växtbaserad mjölk i vardagen. Det gör dryckeskategorin till den mest etablerade delen av den växtbaserade marknaden.

Samtidigt pekar rapporten ut baljväxter som årets verkliga vinnare. Försäljningen av både konserverade och frysta produkter har ökat kraftigt. Det hänger nära ihop med de nya nationella kostråden som lanserades i slutet av 2024, där baljväxter lyfts fram som något vi bör äta mer av. Intressant nog är det inte främst ekonomiska skäl som driver ökningen, utan snarare ett växande intresse för hälsa och hållbarhet.

Just kostråden verkar ha haft en märkbar, men ändå begränsad, effekt. En del konsumenter uppger att de aktivt har förändrat sina matvanor, men desto fler säger att de blivit mer nyfikna på växtbaserat. Effekten är tydligast bland personer som redan funderar på att minska sitt köttintag. Där fungerar råden mer som en bekräftelse än en omvändelse.

Och kanske är det just där den största förändringen sker. För trots att allt fler äter mer växtbaserat, ser de flesta sig fortfarande som allätare. Gränsen mellan olika kostidentiteter suddas ut, och växtbaserade livsmedel blir snarare ett komplement än ett ställningstagande.

Samtidigt finns det tydliga utmaningar. Diskussionen om ultraprocessad mat har fått fäste även i Finland, och många konsumenter uppfattar växtbaserade proteinprodukter som just för processade. Det påverkar särskilt kategorier som vegofärs och andra köttsubstitut, även om produktutvecklingen går framåt och allt fler är nöjda med smak och kvalitet.

Skillnaderna mellan olika grupper är också stora. Unga kvinnor driver i hög grad utvecklingen mot mer växtbaserat, medan unga män i större utsträckning håller fast vid köttet. Dessutom är skillnaden mellan stad och landsbygd tydlig, både i attityder och i faktisk konsumtion.

Sammantaget visar rapporten att den växtbaserade marknaden i Finland håller på att mogna. Det handlar inte längre om en snabb trend eller en tydlig livsstilsmarkör, utan om små, gradvisa förändringar i vardagen.

Och just därför kan utvecklingen vara större än den ser ut.

Läs rapporten här.