Finland tar täten – skolor ökar det växtbaserade
Två av Finlands största städer, Helsingfors och Vanda, tar nu tydliga steg mot mer växtbaserade skolmåltider – både av miljöskäl och för att följa nya nationella näringsrekommendationer.
Helsingfors: Köttet halveras och havredryck införs
Från hösten 2026 kommer barn i Helsingfors skolor och daghem inte längre att få skinka eller andra köttskivor till mellanmål. Samtidigt planeras att havredryck ska erbjudas som alternativ till komjölk och fil.
Detta är en del av stadens mål att halvera kött- och mejeriprodukternas andel till år 2030. Beslutet stöds av stadens tjänstemän, som lyfter fram både miljövinster och anpassning till de senaste kostrekommendationerna.
I dagsläget serveras redan 50 % mindre rött kött i Helsingfors skolor än 2019, och planen är att fortsätta minska stegvis. Enligt den femårsplan som tagits fram ska skolor och daghem från hösten 2029 erbjuda kötträtter bara en till två gånger i veckan.
Beslutet väcker dock debatt: många vill behålla en högre andel kött på menyerna. Majoriteten i utbildningsnämnden stödde ändå riktningen mot mer växtbaserat, och förslaget går nu vidare till stadens fullmäktige.
Vanda: öka vegetariskt på menyn
Grannstaden Vanda går i samma riktning, men med ännu tydligare mål. Enligt stadens nya plan ska andelen vegetariska måltider i skolor och daghem öka från dagens cirka 20 % till hela 64 % fram till 2035.
Utöver att minska kött serveras även så kallade hybridrätter, där en del av köttet ersätts med växtprotein. Kommunen vill kombinera klimat- och hälsomål med ett starkt fokus på smak och elevinflytande.
I dagsläget äter bara runt 40 % av eleverna skolmaten varje dag, så ett viktigt mål är att skapa rätter som verkligen uppskattas. Elever deltar därför i receptutveckling och smaktester.
En tydlig trend – och viktiga lärdomar
Tillsammans visar dessa två initiativ att Finland rör sig snabbt mot mer hållbara skolmåltider.
Gemensamma nämnare:
- Konkreta mål och tidsplaner: både Helsingfors och Vanda har fastställt tydliga procent- och årtal för minskat kött.
- Fokus på smak och acceptans: det räcker inte att byta ut köttet – maten måste också vara god och välkomnande.
- Växtbaserade drycker som ny norm: havredryck börjar bli en självklar del av skolmåltiden, inte ett specialalternativ.
- Miljö och hälsa som drivkrafter: förändringen grundas i nationella kostråd och klimatmål, snarare än enbart ideologi.
Vad kan Sverige lära sig?
För svenska skolor, kommuner och upphandlare finns mycket inspiration att hämta:
- Att sätta upp mätbara mål för växtbaserade måltider.
- Att involvera eleverna i smaktester och receptframtagning.
- Att kommunicera klimat- och hälsovinster på ett positivt sätt.
- Att införa växtdrycker som standard snarare än undantag.
Sammanfattning
När Helsingfors låter skinkan försvinna från skolornas menyer och Vanda tredubblar sina vegetariska luncher, markerar det ett tydligt skifte i Finlands skolmatspolitik. Det handlar inte bara om att byta ut kött mot linser, utan om att bygga framtidens matvanor med omtanke om barn, hälsa, djur och planet.
