Hoppa till huvudinnehåll

Portionen under tian tipsar: Så får du ner veganska matutgifterna

Den bokaktuella dietisten Hanna Olvenmark är Sveriges auktoritet på billig vegomat. Hennes Portionen under tian hade sju miljoner sidvisningar i fjol och 170 000 följare på Instagram. Hon vet hur du får ner matutgifterna och hittar ut!

Texten är ett utdrag från Tidningen Djurens Rätt nr. 1/2021.

Hej Hanna! Lite ohövligt kanske – varför är du snål?

– Jag började ifrågasätta ekorrhjulet med att tjäna pengar och spendera dem. Jag har en lite semi-minimalistisk syn på livet, jag vill leva med låga omkostnader för att kunna ha ett ganska fritt liv. Vi kan välja bort att shoppa och resa, men mat kommer vi inte ifrån. Sen finns det en jättejätteviktig aspekt av att vara snål: ju mindre vi spenderar, desto mindre koldioxid släpper vi ut generellt. Men vad ska vi uppleva istället? För mig är det att vara i skogen, att semestra på nära håll är ett nöje! Sen tror många att det är dyrt att äta bra, som dietist vill jag ändra på den uppfattningen.

Krävs extrapriser eller obskyra lågprisbutiker för att komma ner i tian per portion?

– Nej! Jag räknar utifrån priserna i en vanlig större matbutik ­– inte lilla närbutiken på Linnégatan mitt i Göteborg eller Stockholm alltså.

Vegohyllan är mer frestande än någonsin! Var börjar jag om jag sprättar för mycket pengar på alla nyheter?

– Fråga dig var den stora kostnaden ligger. Är det helfabrikaten? Du kanske kan börja med halvfabrikat. Men om du absolut älskar helfabrikaten, och de är viktiga för din omställning, så kan en rimlig avvägning göras. Och in med ärtor, bönor och linser! De är billiga och bra för hälsan. Testa byta ut hälften av måltidernas proteinkälla till baljväxter. Fråga dig själv också om du kommer hem med andra saker än du tänkt, eller om du slänger mat. Sätt dig ner och gör en koll: vad är dina matkostnader idag, kan de ligga 500 kronor lägre nästa månad? Att sätta rimliga mål är viktigt. Att lägga runt 2 000 kronor på mat per månad är fullt möjligt, men då kommer du inte kunna köpa alla helfabrikat hela tiden.

Vilka stapelvaror är oumbärliga?

– Ett litet förråd av baljväxter: jag köper torkade och kokar själv. Då slippar jag bära hem lika mycket, men tetrapack är också superbra. Att äta baljväxterna med spannmål ger fullvärdigt protein. Testa gärna spännande spannmål som odlas i Sverige såsom matvete, havreris och korngryn. En annan stapelvara är rotfrukter, som lök och morötter. Och någon typ av såsbas, tomatkross är min standard, kokosmjölk eller havremjölk är också bra! Sen kryddor såklart, gärna något som ger lite fyllig umami som buljong, miso och soja. Jag köper färska grönsaker när de är i säsong, annars köper jag frysta.

Utifrån recepten i din nya bok verkar röda linser vara en hjälteingrediens.

– Just när du ska äta ute är röda linser bra! Kort koktid, ingen blötläggning och sjukt bra grej att ha hemma för att kunna göra en bra vardagsrätt. Alla baljväxter har många användningsområden som folk kanske inte tänker på: bakning, efterrätter, bröd, smoothies, mellanmål, och självklart klassiska grytor och pastarätter.

Om jag har känslig mage, kräsna barn eller skeptiska smaklökar som ogillar baljväxter, finns det någon annan prisvärd proteinkälla?

– Nötter och frön är en bra stapelvara som också har bra fettsyror. Quinoa är ett sädesslag som funkar för många magar, havre är också jättebra! Men det blir svårt att undvika halvfabrikaten då, som direkt gör det litet dyrare.

Vilken dyrare vegoprodukt tycker du är värd sin vikt i guld?

– Jag tycker rökt tofu är en skitbra produkt, som också går hem hos min ettåriga dotter! Det är inget jag äter varje dag. Jag köper en hel del formbar färs. Jag letar efter vegokorv och hittat två sorter jag gillar. Jag köper inte så mycket hel- eller halvfabrikat, men inte för att de är för dyra, jag uppskattar att jobba med baljväxer. Och en produkt jag glömde är Bärta! Jag tycker det är jättenajs att gå till Bastards och köpa en burgare – jag äter hellre allt färdigt än att köpa en Beyond Burger och göra den hemma. Förutom om jag får hem någon riktig vegoskeptiker jag vill överbevisa.

Din nya bok handlar om att äta utomhus. Har du tips på inkörsport till nybörjare?

– Du behöver inte lära dig massa saker eller skaffa prylar för att få det att hända. Ta med något du tycker är gott i en matlåda eller mattermos, gå ut och sätt dig på en härlig plats och ät. Även i stan kan du hitta en liten höjd eller fin bänk bredvid älven – börja leta! Det blir en extra dimension när du börjar laga mat ute, men det steget kan kännas meckigt för den som inte har stormkök. Kanske känner du någon som har ett, och du kan fråga hen om ni kan hitta på något ute?

Under pandemin har svenskarna hittat ut som aldrig förr. Finns det något utevett du vill hälsa till nybörjare och nyfrälsta?

– Många ställen börjar bli slitna, du behöver inte gå dit alla andra går. I Göteborg exempelvis är många ute runt Delsjön, men det finns många andra jättefina områden. Vidga dina vyer! Allemansrätten ger oss frihet under ansvar, du FÅR inte lämna skräp, inte heller om det redan är skräpigt, det är en superstrikt regel. Om du lägger skräp bredvid den fulla soptunnan kommer något djur och sliter i den, och så hamnar skräpet över hela gräsmattan. Respektera reglerna – det är verkligen inte okej att bryta mot eldningsförbud till exempel.

Vilken uteupplevelse drömmer du om i år?

– En väldigt rolig grej! Jag ska iväg med en, hm, Instagramperson, vi ska sova utomhus, jag ska laga utemat och visa Dalsland! Sen ser jag fram emot de små grejerna. Som imorgon, då jag och en kollega ska ha uteonsdag där vi tar ett vinterbad för att dricka och äta varmt efteråt.

Av: Josefin Strang
Foto: Ulrika Pousette

Tidningen Djurens Rätt är Nordens största tidning om djurrätt och djurskydd. Som medlem i Djurens Rätt får du tidningen till din brevlåda/inkorg fyra gånger om året.

Inspirationsmagasin till din dörr – Gratis!

Beställ hem

Prenumerera på vegobrevet

Håll dig uppdaterad om vad som händer här och i vegovärlden