Intresset för växtbaserad skolmat ökar
Tre av fyra svenska kommuner, 75 procent, bedömer att intresset bland elever för att äta vegetarisk mat har ökat under de senaste tre åren. Många skolor har under denna period också börjat servera ett vegetariskt alternativ varje dag. I 60 procent av kommunerna serveras enbart växtbaserade rätter minst en dag i veckan. Det visar en ny undersökning från Orkla Sverige.
Efter att Göteborg stads meddelat att barn som äter veganskt inte längre skulle erbjudas veganmat i stadens förskolor blev reaktionerna många och starka. Över helgen skrev nästan 5 000 personer under Djurens Rätts upprop mot beslutet – som Göteborgs stad nu meddelar att de ändrar. Och beslutet om att fortsätta servera veganskt ligger helt i linje med vad Orklas senaste undersökning visar där 75 procent av kommunerna bedömer att intresset bland elever att äta vegetarisk har ökat de senaste tre åren.
Det vi äter står för ungefär en tredjedel av de konsumtionsbaserade utsläppen i Sverige. En stor mängd forskningsrapporter från exempelvis IPCC, Naturvårdsverket och EAT-Lancet visar att det mest effektiva sättet att minska utsläppen är att skifta till en mer växtbaserad kost och minska mängden kött vi äter, både hemma och i skolorna, säger Sofie Ek, kommunikationschef på Orkla Sverige.
Miljöskäl är den vanligaste anledningen som kommunerna uppger till att de serverar vegetarisk mat i skolan, vilket 86 procent svarar. Många kommuner uppger även hälsoskäl. Flera kommuner nämner också ekonomiska anledningar till att servera mer växtbaserat i skolorna.
Ett sätt att få eleverna att i högre utsträckning välja växtbaserad mat är att utbilda skolkockarna och måltidspersonalen, vilket 85 procent av kommunerna gjort under det senaste året. Vissa skolor jobbar även med så kallad ”nudging”, exempelvis genom att erbjuda det vegetariska alternativet först i serveringsdiskarna.
Resultaten i undersökningen tyder på att eleverna behöver bli inspirerade att äta mer växtbaserat, och när det erbjuds äter de gärna. Därför är det viktigt att kommunerna visar att växtbaserat är normen – vi kan inte vänta på att eleverna själva ska kräva det, säger Sofie Ek.
Sju av tio svenska kommuner har en fastställd måltidspolicy för kommunens skolmåltider som tar hänsyn till måltidens klimatpåverkan. Utöver menyplanering använder många kommuner även upphandlingen av livsmedel som ett verktyg för att minska måltidernas klimatpåverkan. Hela 83 procent av kommunerna försöker genom upphandlingen öka andelen växtbaserad mat som kan serveras i skolrestaurangen. Nästan samtliga, 92 procent, försöker upphandla säsongsanpassade råvaror. 87 procent försöker också upphandla på ett sätt som minimerar matsvinnet.
Kommunerna gör ett fantastiskt jobb med att minska sin klimatpåverkan. Att följa Livsmedelsverkets rekommendationer och köpa säsongsbaserade råvaror och att minimera matsvinnet är två viktiga aspekter i att minska skolmåltidernas klimatavtryck. Samtidigt får vi inte glömma att den största effekten uppnås genom att skifta till mer växtbaserad kost, vilket även Livsmedelsverket rekommenderar, säger Sofie Ek.
