Hoppa till huvudinnehåll
Kycklingar duschas av ett grönt färg

Grönmålning av kyckling

Den som tror på djurs rätt till sitt eget liv lär vilja dra täcket över huvudet vid det här laget. Glömma att tre kycklingar slaktas per sekund bara i Sverige, inte tänka på klimatkrisen, slippa se industrins skönmålade och grönmålade reklambudskap. Under 2019 blev Kronfågel fällda av Reklamombudsmannen, påståendet om "klimatvänlig kycklingfärs" ansågs vara ett vilseledande miljöpåstående. Men det har inte hindrat framfarten av kycklingbranschens klimatkampanj, på företagens sajter och reklamaffischer kvarstår de sköna gröna budskapen.

Texten kommer från vårt kommande nummer av Djurens Rätt tidning 1/2020

Du sållar dig just nu till åtta miljarder människor, men du bor på planeten kyckling: just nu finns 22,7 miljarder (!) kycklingar. Deras vita kött kräver allt mindre resurser och dagens människor kan därför köpa rekordbilligt kött. Kycklingens kropp delar prisklass med potatischips.


Tyvärr måste man bli lite avtrubbad. Det är för jobbigt att tänka på hur illa det är hela tiden. Vi måste fokusera på förändringsarbetet för att orka med, helt enkelt.

Så känner Anna Harenius när hon tänker på kycklingindustrin. Som sakkunnig etolog för Djurens Rätt har hon tillbringat de senaste åren med att fördjupa sig i tillvaron för de fler än 99 miljoner kycklingar som slaktas varje år i Sverige. 

Det finns två tecken på förändring. Dels vegovågen, dels ökad efterfrågan på långsamväxande kycklingraser. Åtta av tio svenskar vill förbjuda snabbväxande kycklingar, enligt en opinionsundersökning från 2019. Långsamväxande raser är en stor snackis i samma land där allt började för 80 år sen med Charles Vantress och Henry Saglios kralliga tävlingskycklingar.

 I amerikanska lantbruksmedier handlar det ofta om hur långsamväxande raser är en del av allt fler hållbarhetspolicys från företag. Utvecklingen går åt det hållet – det här är vad vi tror, hoppas och jobbar för. Vi ser också initiativ i Frankrike där en stor andel av kycklingarna är av hälsosammare raser och får utevistelse, säger Anna Harenius.

David Kihlberg klimatchef på Naturskyddsföreningen, berättar att Naturskyddsföreningen gläds över det kraftiga uppsvinget i engagemanget för klimatet, dessutom ökar intresset för biologisk mångfald. Han tror att politikerna snart kommer bli modigare – en åtgärd han hoppas på är att maten som belastar klimatet mest ska kosta mer.

I miljöpolitiken finns en grundregel om att miljöskador har ett pris och den som förorenar ska betala priset, en självklarhet de flesta håller med om. Därför betalar vi bensinskatt, till exempel. Men på maten saknas det här, vi betalar inte för köttets höga miljöpåverkan, vilket i praktiken innebär en subvention, säger David Kihlberg.

I riksdagens plenisal finns just nu inga större tecken på intresse av att låta köttpriserna
spegla miljökostnaden. I december presenterade regeringen Sveriges första klimathandlingsplan, som dominerades av transportfrågor.

Det tycker jag är anmärkningsvärt, de tassar runt matens miljöpåverkan. Det kommer vara svårt att fortsätta blunda. Konsumenterna blir allt mer kunniga kring matens miljöpåverkan, de skiftar sina beteenden och handeln har redan svarat, säger David Kihlberg .

I kommande numret av Tidningen Djurens Rätt skriver vi mer om kycklingindustrins historia och konsekvenserna för kycklingarna och miljön. Som medlem i Djurens Rätt får du tidningen i din inkorg eller brevlåda. Är du inte redan medlem kan du bli det genom att klicka på länken nedan,  tidningen ingår i medlemskapet.

Inspirationsmagasin till din dörr – Gratis!

Beställ hem

Prenumerera på vegobrevet

Håll dig uppdaterad om vad som händer här och i vegovärlden