Fem vegosatsningar att hålla koll på!

Proteinskiftet drivs av insikten om att vår nuvarande köttkonsumtion har stora negativa effekter på djurvälfärd, folkhälsan, klimatet och biologisk mångfald. I Sverige har proteinskiftet märkts genom ökande efterfrågan på växtbaserade produkter som havredryck, baljväxtbaserade köttalternativ och inhemskt odlade grödor som ärtor och åkerbönor.

När det gäller användningen av baljväxterna går en betydande andel till djurfoder. Enligt Sveriges lantbruksuniversitet användes över 80 procent av den totala produktionen som foder år 2019, medan endast cirka tre procent av de svenskproducerade ärtväxterna hamnade på svenska tallrikar, främst i form av gula ärter och öländska bruna bönor. 

Proteinet är en del av skiftet, men det också viktigt att vi jobbar för mer näringsrika livsmedel. Ironic Biotech och Hidden in Grains är två företag som gör just det. De ökar biotillgängligheten i olika livsmedel, alltså hur väl ett näringsämne absorberas i kroppen, för bland annat järn och zink. 

För att möta livsmedelsindustrins behov och främja en ökad konsumtion av inhemska baljväxter krävs ytterligare stöd och incitament. Detta inkluderar ekonomiska bidrag, forskningssatsningar och utbildningsinsatser för lantbrukare. Genom att stärka den inhemska produktionen och konsumtionen av baljväxter kan Sverige minska sitt importberoende och främja en mer hållbar livsmedelssektor.

Lantmännen satsar 1,2 miljarder kronor på att bygga en ny anläggning för växtbaserat protein i Lidköping, den största investeringen av sitt slag i Sverige. Främst ska proteinisolat från ärtor och åkerbönor produceras. Målet är att öka den svenska ärtodlingen med 50 procent, från nuvarande 80 000 ton till 120 000 ton. Vegoproteinerna används bland annat som färs, hamburgare och korv, samt i sportdrycker, glutenfri pasta och bageriprodukter. Genom att producera mer inhemskt växtbaserat protein kan beroendet av importerad soja minska, vilket ger hållbarhetsfördelar: projektet har fått stöd från Klimatklivet.

Vi behöver producera mer mat för att försörja jordens växande befolkning och det finns en globalt och långsiktigt ökande efterfrågan på växtbaserade proteiner som livsmedelsingrediens. Det innebär nya odlingsmöjligheter för lantbrukare och skapar förutsättningar för ökad svensk livsmedelsproduktion och export, säger Magnus Kagevik på Lantmännen. 

Anläggningen beräknas stå klar under första halvåret 2027.

En annan svensk aktör som går i bräschen är Dafgårds, som redan 2021 investerade 300 miljoner kronor i en ny vegofabrik i Källby. Satsningen har resulterat i en produktionslinje för veganska charkprodukter, inklusive korvar och pastejer. De första produkterna levereras redan i stor skala över Europa och världen.

Om fem år kommer ingen fundera på om korven på mackan är gjord av gris eller bönor. Och då blir frågan, vad vill du egentligen helst ha, säger sig Magnus Dafgård.

Tillsammans med flera globala samarbetspartners ska korv, skivad smörgåsmat, salami, köttfärs, kyckling och bratwurst – allt växtbaserat – produceras och säljas över hela världen.

Svenska uppstickaren Proteinish vill utveckla texturerade växtproteiner av svenska spannmål och baljväxter, med högt näringsinnehåll som ska vara lätt för kroppen att ta upp. I mars driftsätts företagets utvecklingslabb i Stockholm, under 2025 jagar de finansiärer för att kunna bygga en anläggning. Isabelle Egholt Falck är företagets medgrundare och vice vd, hon känner att de tyvärr tvingas jobba i uppförsbacke.

Vi upplever inte att vi får det stöd som andra industrier får för den gröna omställningen, speciellt inte med tanke på att livsmedelssektorn står för en tredjedel av världens växthusgasutsläpp och har enorm påverkan på både klimatet och folkhälsan. Det finns enormt mycket mer att göra och vi skulle välkomna omställningsstöd öronmärkt för just hållbar livsmedelsproduktion och hållbar livsmedelsvärdekedja i Sverige. Växtbaserat får varken det stöd eller den uppmärksamhet som branschen borde få, med tanke på vilken enorm positiv påverkan och potential den har, säger Isabelle Egholt Falcks.

Hennes analys är att det blir svårt att sänka priset på vego, eftersom de svenska råvarorna är dyrare än den soja och andra råvaror som importeras till dagens vegohalvfabrikat. Företagets mål är dock att helsvenska vegoprodukter ska ha samma prislapp som produkter på importerad soja.

Vi kan hoppas på en mängd vegoprodukter med Från Sverige-märkning och mycket högre proteinhalt än dagens produkter, allt ifrån färs till bitar, burgare, bollar till helt nya typer av produkter, säger Isabelle Egholt Falck.

Ironic Biotech är ett svenskt startupföretag som har utvecklat ett veganskt järntillskott med hög biotillgänglighet. Genom så kallad precisionsfermentering av vegetabiliska substrat producerar de ett järnprotein som kroppen lätt kan absorbera, utan de biverkningar som ofta förknippas med traditionella järntillskott, såsom magproblem och illamående. Produkten lovas vara smaklös och stabil, så den kan utgöra ingrediens i livsmedel och kosttillskott.

Produktutveckling pågår och det kommande året försöker Ironic Biotech öka produktionen. Bromsklossen är att företaget måste säkerställa att järntillskottet funkar i varje enskild produkt, vilket behöver testas i labbmiljö. Ett annat alternativ är att produkten tas som järntillskott.

Det är lite komplicerat att lansera ny mat med mycket regler, men så ska det vara, mat är ju så viktigt, konstaterar Eskil Åhlin på Ironic Biotech.

Inledningsvis fick företaget stöd från Lunds universitet och dess innovationsavdelning, på sistone har stöd kommit från statliga innovationsmyndigheten Vinnova och även en slant från EU.

Minns du rubrikerna om ”wokegröt” från senaste Nobelfesten? Bakom rätten stod den prisbelönta kocken Jessie Sommarström, som bjöd gästerna på en ”modern kulturgröt med hydrotermiskt behandlat fullkorn”.

Det vore en game changer om maten vi äter blir mer näringstät, säger Jessie Sommarström. 

En av huvudspelarna bakom råvaran är företaget Hidden in Grains, som utvecklat en metod som ökar biotillgängligheten av mineraler i spannmål. 

Eftersom vi människor äter så pass mycket spannmål är det en viktig näringskälla med stor potential. Men för att öka mängden fullkorn och minska köttet i kosten måste vi lösa upp knuten med fytinsyra för att inte skapa näringsbrist, säger Kerstin Fredlund, läkare, forskare och medgrundare av företaget.

Resultatet innebär att vanliga produkter som mjöl, välling, gröt, pasta, bröd och pannkakor kan ge ett rejält tillskott av både järn och zink, helt utan berikning. Nyfiken? Redan nu kan du köpa hydrotermiskt behandlad bulgur via Warbo Kvarns nätbutik.