Bakning som berör - med Frida Svanberg
Sommaren 2018 DROG ölänningen Frida Svanberg igång kontot @fridasvegobak och framgången lät inte vänta på sig. Över 32 000 följare tar nu del av hennes vegotips inom bakning, beauty och livsstil. Denna artikel kommer från senaste numret av Djurens Rätts tidning. Skriven av Tomas Nilsson, foto av Adam Humlesol.
Sommaren 2018 DROG ölänningen Frida Svanberg igång kontot @fridasvegobak och framgången lät inte vänta på sig. Över 32 000 följare tar nu del av hennes vegotips inom bakning, beauty och livsstil.
Bakom Fridas passion för vegansk bakning finns en personlig berättelse. När hon var 17 år drabbades hon av ätstörningar.
Det började med att jag hade träffat en äldre kille som kom med negativa kommentarer om mig och min kropp. I dag hade bett honom dra åt skogen, men med hårdare ord, fast då var jag ung och påverkades mycket. Jag blev missnöjd med mig själv och min kropp och slutade helt enkelt att äta.
På morgonen tränade hon istället för att äta. På skolan sa hon till kompisarna att hon ätit en sen frukost, och därför knappt behövde lunch. Därefter blev det ännu ett gympass och ännu ett försök att undvika middagen hemma. Detta destruktiva beteende gjorde att Frida rasade över 20 kilo – på fyra månader. Den psykiska ohälsan kom som ett brev på posten med ångest, sömnproblem och suicidtankar.
Det var en väldigt allvarlig situation för mig och gick ibland så långt att jag inte ville leva längre, på grund av att jag tyckte att jag var för tjock, berättar hon.
Ätstörningen fick också sociala konsekvenser. Frida hade redan som elvaåring debuterat som målvakt i FBC Kalmarsunds damlag i innebandy, men ätstörningen gjorde att träningen blev lidande och att hon bänkades på matcherna. Hon beslutade sig för att lägga ner innebandykarriären.
Jag förlorade så mycket mer än bara själva sporten. De flesta av mina kompisar fanns inom innebandyn. Jag gled ifrån dem utan att jag märkte det, när jag bara fokuserade på bantningen.
Hösten 2013, NÄR Frida var 19 år och som djupast i ätstörningen, fick hon höra av sin farmor att hon skulle testa mindfulness.
Jag skrattade faktiskt. Hur skulle yoga egentligen kunna hjälpa mig att tänka positivt? Här någonstans började ändå min mer kloka och kreativa sida komma fram och jag bestämde mig en dag för att i alla fall testa att baka. Det blev en slags meditativ bakning där jag fokuserade på varje ingrediens och inte tänkte på någonting annat.
Resultatet blev en kladdkaka med vit chokladtryffel och kanderade nötter.
Det var som att jag ville baka någonting jättegott enbart för att trotsa min sjukdom och mig själv. Bakningen blev en självterapi och är det fortfarande.
En annan vändpunkt kom i form av Simon, som hon träffade när hon befann sig mitt i ätstörningen. Det var för övrigt han som blev bjuden på den kladdkaka som nämndes. Han är i dag hennes fästman och pappan till deras två barn.
Jag började förstå att jag inte kunde sabba mig själv, min framtid och vår relation på grund av att jag tyckte att jag vägde för mycket. Då bestämde jag mig för att ta professionell hjälp och gå i terapi.
Vägen tillbaka har varit lång. I dag undviker hon helt och hållet dieter. Hon går inte heller till gymmet eftersom det påminner henne om sjukdomstiden och väcker ångest. Däremot har hon återupptagit innebandyn, hon tränar då och då mest för att få ett socialt sammanhang och träffa vänner.
De gånger som jag har tänkt ”nej, jag måste banta” har jag återupptagit terapin. Nu kallar jag mig ibland för en ätande anorektiker, precis som en nykter alkoholist. Jag har blivit bättre på att känna igen varningssignaler, men också lärt mig att vikten går upp och ner, precis som ekonomin för de flesta människor
2016 fick hon sitt första barn och ett år senare kom hennes andra son, vilket också har bidragit med värdefulla perspektiv på livet.
Under min första graviditet tänkte jag ”wow, vad häftigt att kroppen klarar av sådant här”. Det gav mig en helt annan syn på kroppen.
När hennes andra son föddes var det slut på smör och ägg. Sonens allergi mot mjölkprotein gjorde att Frida åt veganskt under amningen – en kosthållning hon hållit fast vid. På sin mammablogg började hon snart lägga upp recept på veganska bakverk, vilket hon märkte var populärt. Hon startade kontot @fridasvegobak som nu har över 32 000 följare och fortsätter att växa.
Jag vill visa att det inte är svårt att äta mer veganskt eller göra medvetna val. I mina inlägg är det inte mycket djuretik eller politik, jag tror att organisationer som Djurens Rätt är mycket bättre på att visa varför man ska leva veganskt. Och jag försöker visa hur man kan göra det.
En återkommande kommentar som hon får från följare är: ”Jag bakade veganska bullar till min pappa. Först var han skeptisk men när han hade smakat blev han helt fast”.
Det är roligt att höra sånt, då har jag lyckas påverka någon på ett positivt sätt. Jag tycker också att det är viktigt att visa att jag inte är perfekt. Ibland kanske det av misstag hamnar något animaliskt i ett bakverk. Det är synd, men är inte heller hela världen. Det viktigaste är att man försöker och gör förändring i sin egen takt.
När hon blev vegan fick hon blandade reaktioner från omgivningen. Vissa är fortfarande skeptiska, vägrar diskutera och fnyser ”men djuren kommer ju ändå att dö”. Men de allra flesta är nyfikna och ställer frågor om olika recept.
Nu är alla i min närhet vana vid att jag inte äter animalier. Hos min bästa kompis, som inte är vegan, har jag till exempel havremjök och vegosmör i kylen.
Frida har sagt upp sig från jobbet som undersköterska på ett ålderdomshem. Från och med i mars ska hon jobba med sina veganska kanaler på heltid.
När man har eget företag innebär det mycket pappersarbete, men jag försöker ändå uppdatera mina kanaler med flera nya recept varje dag. Jag kan inte hålla mig ifrån bakandet eftersom jag tycker att det är så roligt, säger hon.
Hur ser du på din resa idag?
Ätstörningen har gjort mig till en starkare, modigare och klokare person. Jag tror inte att jag hade tagit mig hit jag är i dag om jag inte hade varit med om den tunga perioden. Nu är jag stolt över allt jag har lyckats med.